Deprimerande tankar & blockera väg.

Nu har jag prövat en ny sak vid hundmöten med Molly. Det funkar faktiskt riktigt bra. Jag kortar kopplet och sen sätter jag vänster ben framför henne om hon nu går framför mig och blockerar vägen alltså. Hon har fortfarande ögonkontakt med hundarna men hon stretar inte i kopplet och försöker gå mot hunden. Nu gick hon vid min sida och bara tittade på den. Och jag tycker faktiskt att det är ett enormt bra steg!

Nu till detta deprimerande ämne som ni säkert kommer få höra några gånger. Vet inte om kanske alla har såna här känslor ibland. Just nu känns det som om jag inte klarar av någonting i träningsväg med min hund och att vi inte alls kommer kunna komma ut på tävlingsbanan någonting alls. Jag har bara lust att spy på lydnaden och allt vad det har med att göra. Hon gör allt jag ber henne om när jag har en godisbit i handen. Och nu har jag försökt att ta bort att inte ha en godisbit i handen utan att ge henne den när hon har utfört det jag vill. Men nej.. Inte ens ögonkontakten sittandes funkar då.. Och den har hon alltid haft. Nu kan jag stå i 10 min och hon tittar inte på mig. Vad fan gör jag för fel? Blir så less. :( Sedan har platsliggningen pajjat också. Nu kryper hon, äter gräs osv. Det har OCKSÅ funkat förut. Jag får väl ta och börja om från början helt enkelt. Nu har jag tom blivit så desperat att jag har köpt hem en bok. Jag känner mig som en dålig "lärare" & för den delen en dålig ledare... Suck. ibland tror jag att man måste ha lite deprimerande tankar och inte vara positiv jämt. Jag tycker att jag har låtit henne vila hela veckan nu, 5 dagar och inte gjort någonting och bara korta promenader. Dessutom har hon bara legat på kontor. Men nåja, bara att dra sitt strå i stacken och ta nya tag. :/

Nu ska jag hålla tummarna för Helena & Saigo som imorgon ska på sin första lydnadsklass 1 tävling! Det kommer gå så bra för dem! :)